Dagen då riksdagen nästan var jämställd

Efter ett antal rockader i bänkarna var parlamentet nära att bli helt jämställt i slutet av 2020. Den 1 december det året gick Mathias Tegnér (s) på tjänstledighet och i hans ställe trädde Solange Olame Bayibsa (s) in som hans ersättare. Därmed uppnåddes rekordsiffran 173 kvinnor i riksdagen. Dagen efter sjönk siffran och toppnoteringen har aldrig uppnåtts igen.

Bland riksdagspartierna sticker Vänsterpartiet och Miljöpartiet ut på senare årtioenden, med en övervikt av kvinnliga riksdagsledamöter. I andra änden av skalan återfinns Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna, där ungefär tre av fyra ledamöter är män.

Även om det aldrig suttit fler kvinnor än män i riksdagen, så är den svenska riksdagen i dag ett av världens mest jämställda parlament. Efter valet 2022 var 45% av de nyvalda ledamöterna kvinnor, samma andel som i Ecuador. I omvärlden sticker två parlament ut med en tydlig övervikt av kvinnor: Rwandas och Kubas.

Ett representativt parlament handlar om mer än könsbalans — även bakgrund, ålder, geografi och andra faktorer spelar roll. Samtidigt är trenden tydlig: män tenderar att vara överrepresenterade i beslutande församlingar, både i Sverige och globalt.