Så blev vi 10 miljoner
Så har vi fötts, dött och flyttat sedan mitten av 1750-talet och vuxit från två till tio miljoner människor i landet.
Missväxt, sjukdom och krig har haft stor påverkan på antal döda
Grafen visar antalet döda i Sverige mellan 1750–2025
1773: Missväxt och dysenteri
Omfattande hungersnöd förvärras av utbrott av dysenteri.
1809: Finska kriget
Sverige ligger i krig mot Ryssland samtidigt som dysenterin skördar liv.
1857: Sjukdomsepidemier
Flera utbrott av kolera och dysenteri härjar i landet.
1918: Spanska sjukan
Spanska sjukan når Sverige och tiotusentals människor dör.
Metod och källa
Internationellt sett är Sveriges befolkningsstatistik unik. Det är bara Sverige och Finland som kan presentera en så lång och obruten serie av befolkningsstatistik som sträcker sig tillbaka till 1750-talet.
En genomtänkt sammanställning av befolkningsstatistik startade år 1749 med det så kallade Tabellverket. Prästerna ålades då att årligen sammanställa statistik från kyrkoböckerna enligt ett givet formulär. Genom kyrkolagen 1686 var det obligatoriskt att föra kyrkliga längder över bland annat dop och begravningar samt att föra en längd över boende i församlingen, den så kallade husförhörslängden.
År 1858 grundades Statistiska centralbyrån (SCB), och insamlingen av befolkningsstatistiken organiserades om. I stället för att sända in färdiga tabeller med befolkningsdata, skulle från och med år 1861 avskrifter av delar av kyrkoböckerna sändas till SCB. Statistiksammanställningar gjordes sedan centralt.
År 1947 infördes unika födelsenummer för alla, vilket gjorde det senare möjligt att med datorernas hjälp kombinera olika register vid framställningen av befolkningsstatistik. I princip är grunden för befolkningsstatistiken dock densamma idag som på 1700-talet. Sverige och övriga Norden har en befolkningsstatistik som tillhör de bästa i världen.
Källa: SCB · Grafik: Datastory