Dagen då riksdagen nästan var jämställd

År 1922 tog de första fem kvinnorna plats i riksdagen. De hade blivit invalda 1921 – första gången som även kvinnor fick rösta. Trots den allmänna rösträtten fortsatte männen dominera det politiska livet. När den moderna enkammarriksdagen infördes femtio år senare uppgick antalet kvinnor till 48 av 350 ledamöter.

Elisabeth TammKerstin HesselgrenAgda ÖstlundNelly ThüringBertha Wellin

Sedan började det röra på sig. Under 1970- och 1980-talen ökade andelen kvinnor stadigt i val efter val. År 1991 vändes trenden tillfälligt. Det året kom Kristdemokraterna och Ny demokrati in i riksdagen samtidigt som Miljöpartiet åkte ur. Det borgerliga blocket rönte överlag stora framgångar och kunde bilda regering under Carl Bildt. Partierna på högerkanten hade generellt färre kvinnor – i synnerhet Ny demokrati där endast 3 av 25 ledamöter var kvinnor.

Efter valet 1994 återtog Socialdemokraterna makten och bildade regering på egen hand med Ingvar Carlsson som statsminister. Det blev den första svenska regering som bestod av lika många kvinnor som män.

De senaste decennierna har könsfördelningen i riksdagen varit ganska stabil, med en lätt övervikt av män under samtliga mandatperioder.

Efter ett antal rockader i bänkarna var parlamentet nära att bli helt jämställt i slutet av 2020. Den 1 december det året gick Mathias Tegnér (s) på tjänstledighet och i hans ställe trädde Solange Olame Bayibsa (s) in som hans ersättare. Därmed uppnåddes rekordsiffran 173 kvinnor i riksdagen. Dagen efter sjönk siffran och toppnoteringen har aldrig uppnåtts igen.

Bland riksdagspartierna sticker Vänsterpartiet och Miljöpartiet ut på senare årtionden, med en övervikt av kvinnliga riksdagsledamöter. I andra änden av skalan återfinns Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna, där ungefär tre av fyra ledamöter är män.

Även om det aldrig suttit fler kvinnor än män i riksdagen, så är den svenska riksdagen i dag ett av världens mest jämställda parlament. Efter valet 2022 var 45 % av de nyvalda ledamöterna kvinnor, samma andel som i Ecuador. I omvärlden sticker två parlament ut med en tydlig övervikt av kvinnor: Rwandas och Kubas.

Ett representativt parlament handlar om mer än könsbalans — även bakgrund, ålder, geografi och andra faktorer spelar roll. Samtidigt är trenden tydlig: män tenderar att vara överrepresenterade i beslutande församlingar, både i Sverige och globalt.