Hur mår den
svenska naturen?
Den svenska rödlistan är en sammanställning av arters utdöenderisk. År 2025 bedömdes fler arter än tidigare och 23% blev rödlistade. Men hur har arterna som även bedömdes 2020 förändrats?
Scrolla för att fortsätta
Rödlistan 2025
I den senaste rödlistan från 2025 bedömdes 23 103 arter. En prick representerar en art i visualiseringen.
Kategorier
5 217 arter blev rödlistade enligt en av följande statuskategorier:
Övriga arter bedömdes som:
Förändrad status
1083 arter som bedömdes för tidigare rödlistan 2020 har fått en förändrad status i rödlistan 2025. Framöver fokuserar vi endast på dessa arter för att se om deras status har förbättrats eller försämrats.
*Kategorin Kunskapsbrist exkluderas då det inte går att bedöma om en förbättring eller försämring skett
Låt oss ta arten mångsporig citronlav som exempel. I 2020 bedömdes arten vara Starkt hotad. I 2025 bedöms den som Livskraftig. En stor förbättring då den ökat kraftigt, sannolikt på grund av lägre luftföroreningshalter i städer där den växer samt klimatförändringar.
Ett exempel på en art som gått åt motsatt riktning är pärlugglan. Den bedömdes som Livskraftig i 2020 men Starkt hotad i 2025. Det moderna skogsbruket är det största hotet mot arten.
Den vanligaste förändringen är att arter gått från Livskraftig år 2020 till Nära hotad år 2025, då 217 arter haft denna förändring.
Exempel på ovanliga förändringar är att gå från Nationellt utdöd till en annan kategori, men det har hänt för exempelvis skalbaggen gulnackad svartrock där ny kunskap om artens förekomst lett till en sänkning av hotkategorin.
Tjockleken på bågen indikerar antalet arter.
Totalt har 537 arter fått en minskad utdöenderisk och 546 en ökad utdöenderisk i 2025. Det är viktigt att veta att många kategoribyten sker på grund av ny kunskap och inte förändringar i status ute i naturen.
Utforska fritt hur arternas utdöenderisk förändrats
Hovra över en båge för att se vilka arter som gått från en kategori till en annan. Se samtliga arter eller filtrera på specifika organismgrupper.
Förklaring
Diagrammet visar hur 1083 arter från samtliga organismgrupper har ändrat riskkategori mellan 2020–2025.
Bågens färg visar arternas utdöenderisk
Bågens tjocklek beror på antalet arter
1 art
5 arter
10 arter
*I diagrammet ingår arter som kategoriserades som LC, NT, VU, EN, CR eller RE år 2020 och hade en annan kategori år 2025. Arter vars kategori inte ändrats eller hade kategori DD, NE eller NA år 2020 visas alltså inte.
Metod och källa
Den svenska rödlistan publiceras var femte år av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och är en sammanställning över enskilda arters utdöenderisk. Bedömningarna görs utifrån kriterier som utvecklats av den internationella naturvårdsunionen (IUCN).
I rödlistan 2025 bedömdes fler arter än 2020, men i vår analys kollar vi endast på arter som bedömdes för båda rödlistorna. Anledningen till detta är att det annars inte går att fastställa om en art har fått en förbättrad eller försämrad hotstatus. Vi exkluderar även arter som kategoriserats som Kunskapsbrist (DD) i 2020 eller 2025 då det inte går att fastställa om en förbättring eller försämring skett.
Det är viktigt att veta att många kategoribyten sker på grund av ny kunskap och inte förändringar i status ute i naturen.